Analys

Studier med konfirmerande syfte

En konfirmerande studie utgår från en hypotes som formuleras innan studien startar. Efter studiens slut ska den kunna prövas med hjälp av de data som samlats in och med de metoder som beskrivits i forskningsplane, protokollet eller analysplanen

Det är särskilt viktigt att:

• det primära utfallsmåttet definieras tydligt
• stickprovsstorlek beräknas utifrån det primära utfallsmåttet
• samma metod som används för stickprovsberäkningen används för hypotesprövningen

För att minimera risk för bias bör studien, när det är möjligt:

• ha en kontrollgrupp (placebo eller gold standard)
• använda randomisering
• vara dubbelblind

Dubbelblindning innebär att varken studiedeltagare eller forskare vet vilken behandling som givits.

Studier med explorativt syfte

Explorativa studier syftar till att skapa ny kunskap när tidigare evidens saknas. Här behövs ingen hypotesprövning.

Det innebär ofta att:

• stickprovsstorlek normalt inte behöver beräknas
• primärt utfallsmått inte behöver definieras
• kontrollgrupp, blindning och randomisering ofta saknas

Resultaten redovisas främst med deskriptiva mått, ibland med konfidensintervall och statistiska tester. Målet är att generera hypoteser för framtida konfirmerande studier.

Det förekommer konfirmerande studier som även innehåller en explorativ del.

Datahantering när studien är genom­förd

När studiens praktiska genomförande är avslutat och all data har samlats i en databas eller datafil behöver data kontrolleras innan analys.

Kontrollera att:

• data är kompletta
• eventuella fel eller oklarheter identifieras och hanteras

Alla rättningar ska dokumenteras och sparas.

Rättningar och blindningar

Om studien är blindad ska rättningar göras utan att blindningen bryts, för att undvika att data korrigeras eller tas bort på felaktig grund.

Om analysplanen behöver ändras bör detta göras innan blindningen bryts. Skälen till ändringen ska dokumenteras och tydligt redovisas vid rapportering och publicering av studiens resultat.

Ändringar i analysplanen kan i vissa fall betraktas som en väsentlig ändring, vilket kräver godkännande från Etikprövningsmyndigheten.

Om studien inte är blindad kan en oberoende part genomföra rättningar och kontroller av data.

Datastängning (databaslås)

När datakontroller och rättningar är slutförda ska studiedata stängas eller låsas. Det innebär att inga ytterligare ändringar får göras i rådata.

Datastängning är särskilt viktig i konfirmerande studier, men kan även tillämpas i explorativa studier.

Om en databas med låsningsfunktion saknas är det viktigt att säkerställa att en exakt kopia av rådatafilen bevaras i oförändrat skick.

Arkivering av studiedata

Rådatafilen eller databasen bör arkiveras för eventuell framtida granskning och kontroll.

Analys av studiedata

Innan studiens frågeställningar analyseras kan data behöva bearbetas. Exempelvis kan:

• variabler konstrueras utifrån insamlad data (t.ex. vikt och längd som används för beräkning av BMI)
• Saknade värden hanteras genom imputering (beräkningar för att ersätta saknade värden i data) (imputering)

Om imputeringsmetoder används bör dessa vara beskrivna på förhand i forsknings­planen­/protokollet eller analysplanen.

De statistiska metoder som används i analysen ska utgå från forskningsfrågan och studieupplägget, så som de beskrivs i forskningsplanen, protokollet eller analysplanen.

Om studien har en primär frågeställning ska analysen av den primära variabeln tydligt skiljas från analyser av övriga variabler. Detsamma gäller vid presentation av studiens resultat.

Nedan följer vanliga aspekter att beakta i analysfasen:

Multiplicitet

Om flera behandlingar eller interventioner analyseras mot samma utfallsmått så bör problemet med multipla jämförelser beaktas och justering av signifikansnivån kan krävas.

Confounders

I studier som inte har ett randomiseringsförfarande är det viktigt att identifiera och på förhand definiera eventuella confounders som huvudanalyserna ska justeras för.

En confounder är en variabel som påverkar det primära utfallsmåttet och behandlings­grupperna i studien. Det finns olika sätt att identifiera confounders till exempel genom DAGs (Directed Acyclic Graphs).

I randomiserade studier behövs normalt inga justeringar för confounders i efterhand.

Subgruppsanalyser och interaktioner

Om ett utfallsmått samvarierar (interagerar) med en annan variabel än studie­behandlingen kan det vara relevant att redovisa sådana interaktioner.

Interaktionsvariabeln kan till exempel vara:

• en variabel som delar in studiedeltagarna i subgrupper, såsom kön eller åldersgrupper
• en kontinuerlig variabel, såsom ålder eller vikt

De variabler och metoder som planeras för interaktionsanalyser bör i möjligaste mån anges i analysplanen.

Subgruppsanalyser kan även vara av explorativ karaktär, till exempel om analysarbetet visar på tidigare okända interaktioner.

Interimanalyser

Interimanalyser är analyser som genomförs medan studien pågår. Syftet är att ge underlag för beslut om studien ska fortsätta eller avbrytas i förtid.

Eftersom interimanalyser påverkar studiens stickprovsstorlek är det viktigt att de planeras noggrant och beskrivs redan i forskningsplanen eller protokollet.

Interimanalyser genomförs oftast av studiens Data Safety and Monitoring Board (DSMB), som är en oberoende granskningsgrupp. Eventuellt avslöjande av blindning ska stanna inom den oberoende gruppen. All övrig studiepersonal ska förbli blind för resultaten.

Oplanerade interimanalyser bör undvikas, eftersom de kan försvaga tilltron till studiens slutsatser.

Det finns särskilda regler att förhålla sig till när det gäller medicintekniska kliniska prövningar.